Tre sätt att få FTX i ett atriumhus utan vind
Hur installerar man FTX i ett hus där det inte finns någon vind? Det är en fråga vi ofta får från villaägare i Mellansverige. Många atriumhus från 60-talet byggdes med platta tak och utan kallvind, vilket gör installationen annorlunda jämfört med en traditionell 70-talsvilla.
Atriumhusen, ofta L-formade runt en skyddad innergård, var en del av den svenska modernismens ideal. Många finns fortfarande kvar i områden som Täby, Lidingö och Bromma. Husen har ofta generösa sociala ytor och stora glaspartier, men de saknar samtidigt det utrymme som en FTX-installatör vanligtvis helst arbetar i.
Det betyder däremot inte att FTX-system är svårt att installera. Lösningen ser bara annorlunda ut. I stället för att dra ventilationen via en kallvind arbetar man oftare med undertak, teknikrum, garderober eller specialbyggda schakt för att få plats med aggregat och kanaler på ett snyggt och diskret sätt.
Varför är atriumhuset så annorlunda?
De flesta svenska villor har en kallvind. Där placeras aggregatet, kanalerna döljs ovanför innertaket och installationen blir relativt enkel. I ett atriumhus ser förutsättningarna helt annorlunda ut.
Taken är platta och konstruktionen består ofta av ett betongbjälklag med isolering och tätskikt ovanpå. Utrymmet ovanför undertaket är dessutom i många fall bara några centimeter högt. Det innebär att det varken går att arbeta, serva eller dölja ventilationskanaler där på samma sätt som i en villa med vind.
Sedan återstår frågan om fukt. Många platta tak från 60-talet har redan byggts om flera gånger och ligger i dag på sitt andra eller tredje tätskikt. Att ta upp nya genomföringar för ventilation i ett tak med osäker fuktstatus är därför sällan en bra lösning.
Tre vägar framåt för FTX i atriumhus
När vi kommer ut till ett atriumhus börjar vi nästan alltid med samma fråga. Vill du att kanalerna ska döljas helt, eller är du öppen för att sänka taket några decimeter på utvalda delar av huset? Svaret avgör i praktiken hur hela installationen planeras.
Alternativ 1: centralt FTX med inbyggt undertak
Aggregatet placeras i klädkammare eller separat teknikrum, och kanalerna dras längs hall och badrum bakom ett nytt undertak. Sänkningen behöver bara ligga på 25 till 35 cm där kanalerna passerar, inte i hela huset. Synliga ventiler sitter i de rum dit luften går.
Det här ger dig ett riktigt FTX-system med 80 procents värmeåtervinning eller mer. Aggregat som passar är exempelvis Swegon CASA R5 eller Östberg HERU 100 S. Standardflöde för en 130-kvadratsvilla med fyra boende landar runt 60 till 70 liter per sekund. Båda aggregaten rymmer det med god marginal.
Alternativ 2: mini-FTX rum för rum
Saknar du klädkammaren? Då är mini-FTX ofta det bästa alternativet. En enhet sätts in i fasaden, två rör går rakt igenom väggen, och du får ventilation med värmeåtervinning utan att dra en enda kanal i taket. Östberg HERU 50 och Flexit Roomie är de vanligaste aggregaten vi använder.
Räkna med 20 000 till 35 000 kronor per enhet efter rotavdrag. En villa på 130 kvm behöver tre till fem enheter. Värmeåtervinningen ligger något lägre än vid centralt FTX, kring 70 till 75 procent, men det är fortfarande långt över självdrag. Läs gärna vår genomgång av vad mini-FTX är och hur det fungerar innan du bestämmer dig.
Alternativ 3: behåll mekanisk frånluft, addera frånluftsvärmepump
Om huset redan har F-ventilation från slutet av 60-talet kan en frånluftsvärmepump vara ett bra alternativ. Då behåller man den befintliga frånluften, slipper omfattande undertaksarbeten och får ofta en energieffektiv lösning som närmar sig ett centralt FTX-system.
Skillnaden är att tilluften inte filtreras på samma sätt som i ett FTX-system. I hushåll där någon har pollenallergi eller är känslig för partiklar i luften kan det vara en viktig faktor att ta hänsyn till. Vill du förstå skillnaderna bättre kan du läsa om tre typer av ventilationssystem och vad de passar för.
Var placeras aggregatet?
Vid installation av centralt FTX-system i ett atriumhus finns det vanligtvis tre möjliga placeringar för aggregatet. Under platsbesöket går vi igenom alternativen tillsammans och bedömer vad som fungerar bäst för huset.
Klädkammaren är ofta förstahandsvalet om den är tillräckligt stor. Aggregatet kräver vanligtvis omkring 80 centimeter fritt djup samt tillräckligt med utrymme framför för service och filterbyten. Det behövs även ett kondensavlopp, oftast i form av en mindre slang som leds till närmaste avloppsrör i bjälklaget.
Tvättstugan är nästa alternativ. Där finns normalt både avlopp och el nära till hands, samtidigt som ljudnivån blir mindre störande eftersom rummet inte används som huvudsaklig vistelseyta.
Ett tredje alternativ är äldre teknikrum som tidigare använts för oljepanna eller varmvattenberedare. Många atriumhus från 60-talet har den typen av utrymme placerat intill en yttervägg, vilket ofta förenklar både kanaldragning och uteluftsanslutning.
Vad kostar det att retrofitta ett atriumhus?
Faktum är att den här hustypen tillhör den dyrare delen av FTX-spektrumet. Ett centralt FTX-system med inkapsling och undertaksarbeten kostar oftast mellan 130 000 och 200 000 kronor efter rotavdrag. Ett mini-FTX-system för hela huset hamnar vanligtvis mellan 90 000 och 150 000 kronor efter rotavdrag, beroende på hur många enheter som behövs.
Som jämförelse ligger en motsvarande installation i en 70-talsvilla med kallvind ofta mellan 80 000 och 130 000 kronor. Skillnaden handlar nästan helt om snickeriarbetet och de extra timmar som krävs för att lösa kanaldragningen runt platta tak och tunga bjälklag.
Vill du veta vad som gäller för just ditt hus? Räkna ut priset online eller boka ett platsbesök så tar vi fram en fast offert.
Fyra saker vi alltid kollar i ett atriumhus
Det här är checklistan vi går igenom innan vi lämnar ett pris.
1. Takkonstruktionens fuktstatus. Är taket nyligen omlagt eller börjar det närma sig renovering? Om taket ändå ska byggas om är det nästan alltid bättre att planera ventilationen i samband med takarbetet, inte innan.
2. Befintliga frånluftskanaler. Många atriumhus från slutet av 60-talet har redan frånluftskanaler från kök och badrum. I vissa fall går de att återanvända som frånluftssida i ett nytt FTX-system.
3. Innergårdens utformning. Om innergården har glasats in eller byggts över förändras husets tryckförhållanden markant. Vi har sett flera projekt där överbyggda gårdar skapat övertryck i sovrummen och påverkar ventilationen i hela huset.
4. Befintliga radonvärden. Många atriumhus från 60-talet är byggda med platta på mark, vilket gör förhöjda radonhalter relativt vanliga. Ett FTX-system kan ofta förbättra situationen, men det räcker inte alltid hela vägen. I vissa hus behövs även kompletterande åtgärder som radonsug för att få ner nivåerna ordentligt. Mer om det finns i vår text om hur FTX-ventilation hjälper mot radon.
Hur lång tid tar det?
Vid installation av centralt FTX i ett atriumhus räknar vi vanligtvis med fem till åtta arbetsdagar beroende på hur mycket undertak som behöver byggas. Ett mini-FTX för hela huset tar normalt två till tre dagar att installera. I de flesta fall går det bra att bo kvar i huset under arbetets gång.
Därefter tillkommer oftast en eller två dagar för injustering. Då mäter vi luftflödet vid varje ventil och finjusterar systemet så att ventilationen blir balanserad i hela huset. Utan korrekt injustering riskerar anläggningen att både låta mer och dra mer energi än den behöver.
Funderar du på FTX i ditt atriumhus? Hör av dig så bokar vi ett platsbesök och går igenom vilket alternativ som passar just ditt hus.
